faie

I onsdags, mellan 14-15 åkte Jag på världens feber, frossa och förskylning. Jag orkade ingenting, kunde inte stå upp eller röra mig. Patrik fick åka ifrån jobbet snabbt och hämta Aron åt mig på förskolan. För Jag klarade verkligen ingenting. Inte långt efter att pojkarna kom hem, så kom min mor för att hjälpa mig med Aron. För jag kände mig hemsk mot honom som inte orkade leka, prata eller vara närvarande. 

Aron var väldigt mamma klängig och sökte enormt med uppmärksamhet. Och Jag blev bara irriterad för jag hade ingen ork. Tur att mamma ställde upp ♥️ 

Sen har jag hela veckan längtar efter att åka med mina pojkar plus farfar till Stockholm mässan igår. I torsdags bestämde Jag mig för att vara hemma. Men när Jag vaknade övertalade jag mig själv, och inbillade att jag mådde så bra. Att jag var frisk! Så jag kunde följa med. De gick bra till en början, men sen tappade Jag orken, febern kom och jag kunde inte bära Aron, han trotsade men jag orkade inte. Men jag övertalade kroppen att detta klarar vi! På vägen hem somnade Jag i bilen. 

Nu när jag vaknade på morgonen så är allt tillbaka och mycket värre! Denna helg är inget jag ser fram emot längre !